I Expertrådets första rapport lyfts vatten som en central komponent för samhällets och ekosystemens funktion. Det är en nyckelresurs för dricksvatten, hälsa, lantbruket, fiske, industri, rekreation, den bebyggda miljön, och inte minst för ekosystemen. Vattensäkerheten berörs av förändringar i den hydrologiska cykeln som följd av klimatförändringen. Hur vi hanterar vårt vatten är därför en nyckelfråga i arbetet med klimatanpassning.
I den nationella strategin för klimatanpassning från 2018 pekas brister i vattenförsörjningen för enskilda, jordbruk och industri ut som en av sju utmaningar som anses särskilt prioriterade för arbetet med klimatanpassning. Övriga sex utmaningar kan även de innebära en ökad risk för våra vattensystem och vår vattenförsörjning. Exempelvis ökad risk för översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag, och ras, skred och erosion. Båda innebär risker för våra samhällen och kan leda till föroreningsspridning till våra vatten. Höga temperaturer och förändringar i ekosystemen kan påverka dricksvattenproduktionen och våra vattenmiljöer negativt.
Vattentillgången och vattenkvaliteten styrs i grunden av väder och naturgeografiska förutsättningar. Det går dock inte att hantera vattenresurser utan att beakta mänsklig påverkan och klimatförändringens effekter. Våra vattenuttag och markanvändningen kan både förändra markens förmåga att mellanlagra vatten och leda till föroreningsspridning. Långsamma förändringar i landskapet, som urbanisering, ökad bebyggelse i låglänta områden, dränering av våtmarker, sänkningar av sjöar och uträtning av vattendrag, har sedan 1800-talet bidragit till samhällsutvecklingen. Det har samtidigt resulterat i en större belastning av föroreningar, ökad avrinning, snabbare transport av vatten i landskapet och ökad risk för översvämningar.
Klimatförändringen påverkar även samhällets behov av vatten i form av ett ökat behov av bevattning och kylvatten för att hantera högre temperaturer och vattenbrist samt ett ökat behov av dränering, rening, översvämningsskydd för att hantera ökade flöden.
Förändringar i den hydrologiska cykeln och förändringar i samhällets behov av vatten kan innebära att vatten inte finns tillgängligt när användningen är som störst. I de flesta fall beror det på att samma vatten ska räcka till flera olika behov vilket kan leda till att inte alla kan få det vatten de behöver. Vid sådana tillfällen kan en prioritering komma att bli nödvändig vilket kan leda till ökade konflikter om vatten som resurs.
För att ta tillvara på möjligheter och minska risken för konflikter lyfter Expertrådet vikten av att samhället tar en helhetssyn på vatten som gemensam resurs för samhällets och ekosystemens olika funktioner. En sådan helhetssyn kräver tvärsektoriell planering över administrativa gränser, där klimatförändringens effekter måste hanteras i ett helhetsgrepp tillsammans med påverkan från vår mark- och vattenanvändning.
Förslag på åtgärder
Utöver rekommendationer kopplat till en helhetssyn på vatten, lyfter Expertrådet i sin första rapport flertalet prioriterade åtgärder kopplat till att säkra tillgången på vatten och vattenhantering inom lantbruk, transport, energiförsörjning, vattenbruk, bebyggd miljö och planering, människors hälsa, samt för näringsliv och industri.
Expertrådet föreslår att det inrättas en nationell beredningsfunktion för vattenfrågor på regeringskansliet. Vattenfrågorna berör de flesta departement direkt eller indirekt och en förbättrad samordning kan öka effektiviteten i klimatanpassningsarbetet och bidra till nyttor för hela samhället och för ekosystem.
Expertrådet ser ett behov av utökat mellankommunalt samarbete kring vattenresurser. Expertrådet föreslår att Regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att föreslå styrande incitament för att öka mellankommunalt samarbete för hantering av vattenbrist och översvämningar inom avrinningsområden.
Expertrådet rekommenderar att Regeringen tillsätter en utredning kring tillstånd för vattenuttag. För att säkra en hållbar vattenanvändning så ser Expertrådet ett behov av att underlätta omprövning av tillstånd för vattenuttag efter lokala förutsättningar och vattentillgång i ett förändrat klimat.
Expertrådet frågar…
Irene Bohman, vattenvårdsdirektör på Vattenmyndigheten i Södra Östersjön vattendistrikt, Länsstyrelsen i Kalmar, och ledamot i det Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Vad skulle du vilja att regeringen får med i den kommande nationella strategin för klimatanpassning när det gäller behovet av att anpassa vattenförsörjningen?
Det är just helhetsperspektivet som jag vill ska bli tydligare i den nya strategin. I de flesta fall är det "samma" vatten som ska räcka till många behov. Idag hanteras tex dricksvatten som något separat, men möjligheten till dricksvattenförsörjning måste sättas i relation till tillgänglig resurs. Om strategin också kan peka på vikten av vattnets geografi vore det värdefullt för att kunna hitta de mest effektiva anpassningarna/lösningarna.
Vilka är de viktigaste frågorna kopplat till Sveriges hantering av våra vattenresurser idag och i framtiden?
De vattenrisker som följer av ett förändrat klimat behöver hanteras konkret i tillståndsansökningar, samplanering av vattenförsörjning mellan kommuner, prioriteringar mellan vattenintressenter vid bristsituationer, regionala översiktsplaner, infrastrukturutbyggnad, rådgivning till lantbrukare mm. Hanteringen behöver utgå från samma underlag där bästa möjliga klimatdata med prognoser för flöden, nivåer, temperatur och kvalitetsförändringar finns beskrivet för olika delar av landet.