Regeringens nya strategi för klimatanpassning – ett steg i rätt riktning

Onsdagen den 20 mars 2024 presenterade regeringen en ny nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Ett steg i rätt riktning – men vi hade gärna sett fler konkreta förslag på åtgärder, menar det Nationella expertrådet för klimatanpassning.

Regeringens nya nationella strategi för klimatanpassning är klar, och ersätter därmed den tidigare strategin från 2018. En skillnad mot den tidigare versionen är att strategin nu kompletterats med en nationell handlingsplan för klimatanpassningsarbetet.

Det Nationella expertrådet för klimatanpassning har ett regeringsuppdrag att ge förslag och rekommendationer till regeringen om det nationella klimatanpassningsarbetet. I februari 2022 utkom Expertrådets första rapport som varit ett viktigt inspel till strategin.

Åsa-Britt Karlsson, ordförande för Nationella expertrådet för klimatanpassning
Åsa-Britt Karlsson
Vi ser att mycket av det vi lyft fram i vår rapport nu återspeglas i regeringens nya strategi. På det stora hela är vi nöjda med hur regeringen har lyssnat på våra rekommendationer. Bland annat har regeringen tagit till sig av vår rekommendation att komplettera strategin med en nationell handlingsplan, vilket vi ser mycket positivt på, säger Åsa-Britt Karlsson, Expertrådets ordförande, som även ser fram emot regeringens ambition att bli mer konkreta i sina åtaganden.

  

Utredningar tillsätts

Expertrådets rekommendation om stärkt roll och tydligt ansvar för kommunerna framgick tydligt i Expertrådets rapport. Regeringen nämner behovet av att tydliggöra ansvarsfrågan och tillsätter därför en utredning med uppdraget att leverera förslag på ny lagstiftning med sikte på ansvarsfördelning och finansieringsmodeller kopplat till klimatanpassning.

Expertrådet ser mycket positivt på att regeringen nu tillsätter en utredning för att undanröja de hinder vi har identifierat i lagstiftningen kopplat till klimatanpassning. Dock är det olyckligt att möjligheten till ökad statlig finansiering är utesluten ur utredningsdirektivet, menar Åsa-Britt, som också noterar att ytterligare finansiella satsningar på klimatanpassningsarbetet verkar saknas i strategin.

I strategin nämns att Nationella expertrådet fått medel för att göra en nationell klimat- och sårbarhetsanalys. Det är det första steget för att kunna bedöma vilka risker som får störst påverkan på samhället.

Expertrådet har påbörjat ett arbete kring analysen, och ser den som ett viktigt underlag i vår nästa rapport till regeringen, säger Åsa-Britt.

  

Ett bredare perspektiv

I strategin framhävs även vikten av att samordna klimatanpassningsarbetet med krisberedskapen för att säkerställa att samhället är rustat för att möta kommande utmaningar. Genom att integrera klimatanpassning i alla relevanta politikområden och öka samarbetet mellan olika sektorer, hoppas regeringen på en effektivare och mer hållbar anpassning till ett klimat i förändring.

I denna strategi tas ett tydligare och bredare helhetsgrepp på klimatanpassningsfrågan och regeringen beskriver att klimatanpassning behöver vara en integrerad del av flera olika politik- och verksamhetsområden. Integreringen av klimatanpassningsperspektivet i alla samhällsområden ser vi som mycket viktigt i det fortsatta arbetet, avslutar Åsa-Britt.