En ny rapport avslöjar stora brister i den svenska lagstiftningen kring klimatanpassning. Trots att det finns många regler som är relevanta för klimatanpassningsarbetet, är det få som specifikt behandlar området. Kommuner och myndigheter möter därför ofta stora svårigheter när de ska navigera bland de lagar som är tillämpliga för klimatanpassningsåtgärder. Ibland är lagarna till och med motstridiga, vilket skapar osäkerhet om vilka regler som ska ges företräde i olika situationer där lagarna ska tillämpas samtidigt.
Vi är väldigt glada över denna gedigna lagstiftningsgenomgång som Advokatfirman Delphi gjort på uppdrag åt Expertrådet, säger Åsa-Britt Karlsson, ordförande för det Nationella expertrådet för klimatanpassning. Rapporten visar tydligt att en förtydligad och förenklad lagstiftning skulle underlätta arbetet med klimatanpassning och ge tydligare riktlinjer, säger Åsa-Britt Karlsson. Idag beskrivs de olika regelverken som ska användas inom klimatanpassningsområdet ofta som ett lapptäcke.
Delphi konstaterar i sin rapport ett behov av en översyn av den befintliga lagstiftningen för att säkerställa att lagstiftning och rättsregler inte försvårar klimatanpassningsarbetet. Rapporten efterfrågar också tydligare definitioner av begrepp som ”klimat” och ”klimatanpassning”, eftersom dessa termer används olika i olika sammanhang, vilket bidrar till otydlighet.
Kravställande för klimatanpassning och klargörande av befogenheter och ansvar
Ett annat problem som rapporten lyfter är att äldre detaljplaner kan tillåta byggnation på områden som inte längre är säkra på grund av klimatförändringarna, utan krav på anpassningsåtgärder. Ett alternativ som lyfts i rapporten som skulle kunna utredas närmre är om det vore lämpligt att ställa mer preciserade krav på klimatanpassning respektive information om klimatrisker i detaljplaner eller vid utfärdande av bygglov.
Därutöver problematiseras hur kommuner tolkar kommunala befogenheter och principer som att de är förhindrade att vidta och finansiera vissa klimatanpassningsåtgärder som gynnar enskilda. Enligt Delphi finns det istället mycket som talar för att det kan vara förenligt med lokaliserings- och likställighetsprincipen att vidta vissa klimatanpassningsåtgärder trots att kommuninvånare som objektivt sett befinner sig i olika situationer behandlas olika. Här finns alltså en potential till stärkt handlingskapacitet. Delphi lyfter även möjligheten att tydliggöra ett kommunalt samordningsansvar för klimatanpassning samtidigt som flera förslag ges till stärkandet av fastighetsägares ansvar för genomförande och finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Även behovet av att se över hur försäkringsbolagen kan skapa tydligare incitament hos försäkringstagare betonas.
I våras gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att ”utreda och vid behov föreslå ny eller anpassad lagstiftning som förtydligar och möjliggör långsiktiga ansvars- och finansieringsmodeller utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat”. Detta ser Expertrådet positivt på, även om dess uppdrag är begränsat i tid och omfattning.
Expertrådet har stora förväntningar på Klimatanpassningsutredningen 2025 och hoppas att Delphis rapport kan utgöra ett bra bidrag till utredningen, avslutar Åsa-Britt Karlsson.
Läs mer om utredningen i kommittédirektivet på regeringens webbplats